vilsna ord i algeciras infångade och nerpressade
soliga dagar om en polar bear med en polish bear som kommer bli saknad.
kryddade med hosta.
principen med 'siesta' känns plötsligt väldigt tilltalande.
det är inget som man försöker pressa till något.
bara för att folk säger det.
36 bak. 17 fram.
det ser mindre ut än vad det känns.
önskar man att det vore tvärt om?
man önskar bara att det vore över.
orden känns för vilsna för att hitta ner hit.
det gör ingenting, för tankarna är långt ifrån ljuskusten.
kärlek:
"en stark känsla. böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. innerlig tillgivenhet".
många ord för något jag kan korta ner så enkelt.
kärlek:
"han."
skratta bara då det kittlas och fnittras i magen.
le bara då det når ögonen.
dansa bara då fötterna omöjligt kan stå still.
17 dagar blir inte ansträngande då.
det är ju mindre än 18.
det är nog bara något vi säger.
